Det skall löna sig att vara chef

Inlagd: 23 mars, 2013 av Peter Ström

Sverige behöver chefer – utbilda dig till chef nu!

Vi uppmärksammar Sacos Göran Arrius inlägg om chefslöner, publicerad 13 mars, 2013. Han menar att För låg lön kan göra att fel personer vill bli chefer. Det ska löna sig att vara chef, och Göran Arrius skriver följande:

”I snitt har personer i chefspositioner 30 procent högre lön än andra. Det kan tyckas mycket, men att vara chef är ett besvärligt arbete – och en lägre lön kan locka fel personer att söka sig till chefsjobben. För att säkra kvaliteten hos kommande chefer måste vi öka kunskapen om bakgrunden till lönesättningen. Det mediala intresset kring chefens lön är stort. Ofta handlar det om guldkantade pensionsavtal, bonusar och ersättningar på nivåer fjärran vanliga löntagare. Men hur mycket tjänar en ”vanlig” chef i Sverige, och är det egentligen värt besväret att axla ett så stort ansvar som chefskapet trots allt innebär?

Saco, som organiserar 140 000 chefer, har för första gången granskat den så kallade chefslönepremien för landets akademiker – alltså det påslag man får på lönen för att vara chef. Måttet anger den genomsnittliga löneskillnaden mellan akademiker som är chefer och akademiker som inte är chefer. I studien ingår 150 000 akademiker, av vilka 30 000 är chefer.

Rapporten visar att du som är akademiker i snitt har 30 procent högre lön om du är chef. Det är dock ett genomsnittligt mått som varierar beroende på var du jobbar. Chefslönepremien är högst i statlig sektor, 32 procent, och minst i privat sektor, 28 procent. I kommunal sektor är den 30 procent. Chefslönepremien är med andra ord relativt konsekvent över hela arbetsmarknaden.

Män har överlag en högre chefslönepremie än kvinnor. Men skillnaderna är små, och inom staten är det i stället kvinnorna som har den högsta premien. Det betyder inte att kvinnor som är chefer har högre lön än män som är chefer, utan att skillnaden mellan att vara chef eller inte är något större för kvinnor än för män.

Hur ska då det här ekonomiska påslaget tolkas? Trettio procent av en snittlön på 35 600 kronor för gruppen icke-chefer är 10 500 kronor, efter skatt drygt 5 000. Rimligt eller inte är det ett mått på hur arbetsgivare värderar chefskapet och på de privatekonomiska vinsterna med att bli chef.

Saco vill att medvetenheten om lönesättningen ska öka lokalt på arbetsplatserna. Många undrar: varför ska chefen ha en högre lön överhuvudtaget? Genom att sätta upp tydliga lönekriterier för medarbetare såväl som chefer, och koppla dessa till verksamhetens mål, kan lönen användas som styrmedel i större utsträckning än vad som görs idag.

Viktigt är att lönesättningen inte blir godtycklig. Lönen måste stå i paritet med chefens ansvar, prestationer och kunskap. För att det ska bli verklighet krävs det fortsatta analyser av lönesättningen samt förbättrad lönestatistik och rådgivning till chefer. Chefslönerna kan också ha effekt på rekryteringen och därigenom på verksamheterna.

Även om lönen inte är den enda drivkraften för att bli chef kan den, om den är för låg, innebära att fel personer söker chefsjobbet. En alltför liten ekonomisk kompensation kan också göra det svårt att locka till sig chefer framöver. Det är givetvis inte bra i ett läge när många av dagens chefer går i pension.

Förutom en lön som står i paritet med ansvar och krav, måste chefen också ges goda förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete. Detta inrymmer en god arbetsmiljö, ett tydligt uppdrag, kompetensutveckling, resurser och stöd.

Saco har det senaste året trappat upp satsningen på chef- och ledarskapsområdet. Den här rapporten är en del i det arbetet som Saco gör tillsammans med våra 22 medlemsförbund.

Sverige behöver fler bra chefer. Det tjänar alla på. Med de krav som ställs på chefer idag bör lönestrukturerna ses över. Företagen, kommuner, landsting och staten står alla inför en omfattande generationsväxling. Ska det vara mödan värt att bli chef måste det löna sig.

I samband med utbildning inom ledarskapsområdet och för att kunna axla den förväntande rollen i en högre position inom organisationen bör man lära sig mer om lönesamtal. Här kommer lite bakgrund om lönesamtal:

Lönesamtal – lite bakgrund

Löneförmåner började växa fram under 1980-talet. Då det var främst i form av tjänstebilar och lunchkuponger. Under 1990-talet blev även förmånstjänster som städning och barnpassning vanligt och under de senaste åren har extra pensionsavtal och sjukförsäkringar blivit en efterfrågad trygghet för de anställda och trenden är tydlig. Trots möjligheter till extra lyx i form av bil och städning går utvecklingen i motsatt riktning – mot förmåner som ger en ökad trygghet. Vissa löneförmåner som friskvård finns ofta angivna i kollektivavtal, då kan det vara svårt att förhandla till sig ytterligare förmåner eftersom det ska vara lika för alla, enligt jantelagen.

Löneförhandla i lönesamtal

Dyra råd är goda. Dramatisera inte själva förhandlingssituationen i lönesamtal. Den skall vara ett naturligt och vardagligt inslag i din relation till arbetsgivaren och vice versa. Den kan ta sig många olika former, men är i grund och botten en relativt enkel dialog med syfte att bestämma ett adekvat pris på din kompetens och arbetsinsats. Ett bra lönesamtal resulterar i två vinnare: en nöjd arbetstagare och en chef som knutit kompetent och nöjd medarbetare till teamet. Fokusera inte på strategi och teknik! Koncentrera lönesamtalet på ditt värde och på de alternativ som bjuds. Tänk på att förberedelsen är mer än halva arbetet. En bra förhandling förutsätter att du har kunskaper om löneläget både lokalt och nationellt: Hör med kollegor eller se på färsk lönestatistik.

Tänk på att formulera för dig själv dina tidigare erfarenheter och nuvarande ansvarsområden. Glöm inte bort speciella uppgifter av typen projektledaruppgifter med mera. Värdera din kompetens och ditt ansvar: kompetens och färdighet, affärsmannakompetens, administrativ kompetens, undervisning. Glöm inte mjukvaror: samarbetsförmåga, ledningsförmåga, idérikedom, omdöme med mera. Beskriv hur du vill utvecklas och vad du behöver för att förbättras i yrket. Värdera din insats i förhållande till din lön. Du kan även förhandla om arbetstid, ledighet, kurser, utbildningar, andra arbetsuppgifter, projektledare med mera.

Avtala tid för lönesamtal

Du har alltid möjlighet att diskutera din lön med chefen. Tyvärr räknas även ett nej i korridoren som förhandling, eller med andra ord kan chefen inte neka dig rätten att förhandla, men formerna för en förhandling är inte specificerade. Man grundar för ett mer lyckat resultat i lönesamtalet genom att förmå chefen att slå sig ned på avtalad tid för att utbyta argument.

Lämna en kommentar