Multitasking

Inlagd: 1 december, 2012 av Peter Ström

Multitasking med en stenåldershjärna

I takt med informationssamhällets utveckling ökar antalet böcker och forskningsprojekt där man studerar och diskuterar hjärnans arbetsminne. Å ena sidan har vi fortfarande på många sätt en stenåldershjärna, även om mängden information som en människa bearbetar idag kanske är flera tusen gånger större än på stenåldern, då på den tiden visste man inte vad multitasking var för någonting. Å andra sidan visar forskning att hjärnan i vissa avseenden anpassar sig till informationssamhället förvånansvärt snabbt. Ju mer man förstår av dessa mekanismer, desto tydligare blir det att man kan påverka vad man kallar personlig effektivitet på en mängd olika sätt.

Idag är det mycket vanligt att man gör många saker samtidigt, multitasking, med mycket varierande resultat. En populär föreställning är att kvinnor är mer kapabla till detta än män, och ytligt sett kan det nog verka så. Men egentligen kanske det handlar mer om att de kvinnor som är vana vid att få sin uppmärksamhet splittrad har tränat sig på att hoppa fram och tillbaka snabbare mellan olika uppgifter, och man kan gissa att orsaken till att kvinnor upplever högre stressnivåer i så gott som alla undersökningar har med detta att göra. Och stress är helt klart något som motverkar personlig effektivitet.

Korttidsminnet eller arbetsminnet sitter i ett område som kallas prefrontala cortex. Det hjälper oss att hålla kvar uppmärksamheten på en viss arbetsuppgift. Det är faktiskt så att de flesta människor bara kan komma ihåg sju saker samtidigt, till exempel sju siffror, och även om hjärnan är mycket anpassningsbar rent generellt finns det alltså tydliga begränsningar i dess effektivitet, vilket är högst personligt, det vill säga personlig effektivitet.

Forskare har med hjälp av en magnetresonanskamera undersökt om det finns någon speciell del av hjärnan som sysslar med multitasking. Men de lyckades inte få testpersonernas hjärnor att göra mer än en uppgift i taget, trots intensiv träning. Det verkar alltså som om multitasking främst handlar om hjärnans förmåga att snabbt växla mellan två uppgifter, och som forskare framhåller är personlig effektivitet i fokus.

Därmed har vi kommit en sanning på spåren som kan vara till nytta när man vill öka det som betecknas som personlig effektivitet. Det handlar om att skapa en arbetsmiljö där man har optimala möjligheter att koncentrera sig, och där man själv kan välja att skifta fokus i stället för att bli avbruten. Ett mycket konkret sätt att tillämpa detta kan vara att välja att stänga av sitt mailprogram när man arbetar med koncentrationskrävande uppgifter. Om man har en strid ström av inkommande e-post kan man avsätta speciella tidsintervall under dagen för att besvara dessa, om ens arbetsroll inte kräver ”brandkårsutryckningar” med kort varsel.

Får man fokusera hela sin uppmärksamhet på en uppgift åt gången, som när man läser en intressant bok eller tidskriftsartikel i ett tyst rum, blir hjärnan effektivare och man kan hamna i ett avslappnat och ändå koncentrerat tillstånd som ligger mycket långt från den stressade nutidsmänniskans multitasking. Att arbeta i ett sådant sinnestillstånd kan tyckas vara en lyx idag, men när man söker efter sätt att öka sin workflow genom bättre personlig effektivitet kanske man bör vara medveten om att somliga extra svåra och komplicerade uppgifter kan gå dubbelt så snabbt att slutföra i detta tillstånd av avslappnad koncentration – och på så sätt frigörs ju mer tid för alla de övriga småsakerna.

Lämna en kommentar